Aska kan återföras i de flesta bestånd om det finns stickvägar. Detta vill i praktiken säga att man kan askåterföra efter första gallringen, stickvägarna måste vara minst 2,5 m breda, och marken skall kunde bära en gallringsskotare.

Vi kan återföra aska i alla sorters bestånd både löv och barrträd  från första gallringen till ca 2 år innan avverkning.
Vi kan även återföra aska på hyggen, både innan och efter plantering. Det krävs dock att det är växtlighet på hygget om askåterföringen sker innan plantering. Om det är efter plantering får plantorna högst vara 40-50 cm och planterat i rader.

Det är alltid spridningsföraren som avgör om det går att återföra aska på ett planterat hygge. I fall det är risk att skada plantor avstår vi från att återföra aska där. Alla våra spridningsförare har Grönt kort och gedigen kunskap om hur man askåterför så skonsamt för mark och träd som möjligt.

Vår högsta prioritet är att göra ett bra jobb utan skador och till nytta för skogen, så att du som markägare blir nöjd med vårt arbete. Du får, efter vi har återfört askan, ett brev med faktura och dokumentation på vilken aska du har fått och var den har återförts på din fastighet.

Askan gör nytta överallt om inte det finns känslig natur eller fornlämningar, som gör askåterföring olämplig. Att askan inte kommer där den kan skada säkerställs vid att det alltid skall göras samråd med Skogsstyrelsen innan askåterföring, vilket vi kan göra för dig, utan extra kostnad. En generell regel är att kompensationen är särskilt viktig på bördiga marker, både för att skogsbränsleuttagen blir större där och för att kompensationsgödslingen kan ge en viss produktionshöjning. Även på starkt försurad mark och torvmark ska alltid kompensation ske vid skogsbränsleuttag.

Enligt undersökningar leder askspridning på torvmarker generellt till ganska stora tillväxtökningar. Sådan spridning i produktionshöjande syfte, utan kopplig till skogsbränsleuttag, har tidigare undvikits i Sverige, men bör kunna övervägas på dikade, störda torvmarker med små naturvärden. På dessa marker kan också rena stamvedsuttag motivera kompensation.  

Eftersom askåterföringen ses som en kretslopps- och kompensationsgödslingsåtgärd ska spridningen i första hand ske på skogsmark som nyttjats, eller kommer att nyttjas, för uttag av skogsbränsle. Det går även bra att kompensera för stamvedsuttag på mark där aktivt skogsbruk bedrivits.

Detta innebär att skogliga impediment, nyckelbiotoper, hänsynsytor, kantzoner till våtmarker, sjöar och bäckar mm inte kommer ifråga för spridning, vilket heller inte är lämpligt av naturvårdsskäl. Hänsyn ska också tas till kulturlämningar då de annars riskerar att skadas eller påverkas vid spridningen. På kvävefattiga marker kan askåterföring möjligen ge en kortvarig tillväxtnedsättning. Risken för det motverkas effektivt genom att kompensera med både aska och kväve.